Rödräv är ett av de mest utbredda rovdjuren i världen och är aktivt året runt. Den finns i alla typer av miljöer, från karga fjällområden till parker och bostadsområden i städer. Rödräv har en varierad kost och äter djur som smågnagare, rådjurskid, hare och insekter, samt växter som bär, kadaver och avfall.
Innehåll
Jakt och förvaltning
Numera jagas rödräv huvudsakligen av två anledningar. För det första på grund av jaktnöjet som är förknippat med att få möjlighet att interagera med detta fascinerande djur. För det andra bedrivs rävjakt i syfte att främja bevarandet av småvilt- och rådjurspopulationerna. Enligt Jägareförbundets Viltövervakning har det de senaste åren fällts cirka 60 000 rävar per år.
Det finns olika former av rävjakt som praktiseras. En vanlig jaktmetod är vakjakt vid åtel. Vid denna typ av jakt inrättas en åtelplats där räven erbjuds föda under en tid innan jakten påbörjas. Det har blivit allt mer vanligt att den moderna jägaren använder sig av en åtelkamera vid sådan typ av jakt. Jägaren väntar sedan tålmodigt på att räven besöker åtelplatsen. Skottet kan avfyras antingen på längre avstånd med ett kulvapen som är utrustat med ett ljusstarkt kikarsikte, eller på närmare håll med ett hagelgevär. Skytten befinner sig vanligtvis i ett skyddat utrymme med en skjutöppning, som helst är utformad så att bössmynningen inte är synlig.
Lockjakt är en alternativ metod för att jaga rödräv. Vid denna jaktform frambringar jägaren ljud, vanligtvis genom att använda en lockpipa räv, som efterliknar läten från rävens bytesdjur. Rävar i närheten som hör dessa ljud kan bli lockade att närma sig för att undersöka om det finns något enkelt byte. Jägaren, som är väl gömd och försöker undvika att avslöja sin närvaro för räven, kan då få möjlighet till ett skott.
Rödräv kan också jagas med hjälp av hundar, antingen med grythundar som till exempel terriers och taxar. Vid denna typ av jakt närmar sig jägaren obemärkt ett rävgryt och släpper sedan hunden som går ner i grytet, söker upp räven och retar den. Vanligtvis väljer en rödräv inom några minuter att smyga ut ur grytet. Vid detta tillfälle får jägaren möjlighet att fälla räven med ett hagelgevär.
En annan jaktmetod innefattar användning av drivande hundar, som till exempel Smålands- eller Schillerstövare. Hundarna har då på sig t.ex. en Garmin hundpejl och söker sedan igenom markområden och försöker hitta färska spår eller nattslag efter rödräv. När hunden har fått upp räven börjar den skälla allt mer intensivt – ett tecken på att rödräven är uppe och befinner sig i närheten. Jägarens utmaning är då att vara tyst och stilla på den plats där räven förväntas passera under hundens drev. Jägaren kan förhoppningsvis sedan avsluta jakten med ett hagelgevär, kulgevär eller kombibock.
Rävstammen drabbades av en allvarlig rävskabbepest under 1970- och 1980-talet, men den har återhämtat sig sedan dess. Rödräv verkar nu vara mer motståndskraftiga mot sjukdomen, och nya utbrott får inte lika förödande konsekvenser som tidigare.
Priset på rävpälsar har sjunkit markant, vilket har gjort det ekonomiskt oattraktivt att jaga rödräv för deras pälsar. Numera bedrivs rävjakt främst som en form av rekreation och för att främja viltvård. Vissa jägare försöker minska rovdjurstrycket för att gynna den lokala populationen av småvilt som rådjur, fågel och hare.
Kännetecken rödräv
Rödräv har en långsmal kropp med stora öron, en spetsig nos och en lång svans. Pälsen har vanligtvis en brunröd färg på ovansidan och är vit till gråvit på undersidan. Under det yttre hårlagret finns ett lager av grå bottenull. Benens framsidor och tassar har svart päls, liksom baksidan av öronen. Ansiktet har också ofta mörka teckningar.
Pälsfärgen kan variera, och det finns rävar i olika färgvariationer, från svart eller silvergrå till brunröda med en svart linje över ryggen. Ibland kan det finnas inblandning från djurfarmer, särskilt nordamerikanska rävar som är mörkare i färgen.
En vuxen rödräv är vanligtvis 100-130 cm lång från nos till svansspets och har en höjd på 35-40 cm. Honorna är något mindre än hanarna. När räven har den tjockare vinterpälsen (från senhöst till senvår) ser den betydligt större ut än under sommaren. I sommarpälsen kan den dock se mer högbent ut. Vikten på en rödräv varierar vanligtvis mellan 5-8 kg, beroende på djurets kondition. Det finns dock exempel på fällda rödrävar som har vägt allt från 3,5 kg till 15 kg.
En rödräv i vilt tillstånd kan max uppnå en ålder på ungefär tio år. Åldern kan uppskattas med olika metoder. En enkel metod är att observera djurets storlek och proportioner, vilket ger en ungefärlig uppfattning. För en mer noggrann åldersbestämning kan skelettdelar från benen tas ut och undersökas. Den mest pålitliga metoden för åldersbestämning baseras på tänderna.
Rödrävens tanduppsättning liknar andra rovdjur, med långa, spetsiga hörntänder och en rad av bitande och skärande kindtänder. Tänderna slits med åldern, och detta kan användas för åldersbestämning tillsammans med att räkna årsringarna i sågade tänder.
Rödräv - gryt och spår
Rödräv uppehåller sig i underjordiska bon som kallas gryt. Dessa bon kan bestå av klippblock eller grävda gångar i sand eller lera. Placeringen av grytet i landskapet är viktig för att rävarna ska finna det attraktivt. Ibland väljer rödräv att söka skydd i grytet vid dåligt väder eller om de känner sig hotade på något sätt. Under parningstiden på vintern är rävarna särskilt aktiva i gryten, särskilt när en dräktig hona föder sin kull.
Gryten i ett område har en dynamisk karaktär. Ibland bebos de av rödräv, ibland av grävlingar, och ibland av båda arterna samtidigt. Ibland står gryten tomma och ibland förfaller de och upphör att vara aktiva bon. Samtidigt tillkommer det successivt nya gryt i området.
Ibland kan spårindikationer vägleda vilken art som för närvarande bebor ett gryt. Det kan vara spåravtryck vid ingången, runda läger från rödrävar ovanpå grytet eller grävlingens avföring utanför grytet.
Rödräv har en stor trampdyna längst bak och fyra mindre runt om på framsidan. Avtrycket (50-60 mm långt) liknar hundens, men en rödräv har bredare. En annan skillnad är att de främre trampdynorna är fria om en rak linje dras genom framsidan av de yttre avtrycken (i hundens fall skulle linjen skära igenom dessa). Klicka på länken till höger för att se en bild av rävens spåravtryck. Rödräv förflyttar sig vanligtvis genom att kliva. Vid klivandet sätter den bakre tassen i framtassens lämnade spår. Det är en gångstil som sparar energi när rödräven rör sig genom snö.
Under vinterperioden springer rödräv längre sträckor längs gamla fotspår i snön eller längs skid- och snöskoterspår. Vid snabb förflyttning på bar mark kan en rödräv nå hastigheter upp till 50 km/h. Den är smidig och kan ta sig över hinder som är upp till 2 meter höga.
Andra spår som avslöjar rödrävens närvaro är byte som lämnats efter. Dessa hittas vanligtvis utanför grytet på våren. När en rödräv har dödat ett vuxet rådjur syns ofta bett i nackregionen, medan spädare kid ofta bitas tvärs över huvudet genom skallen. När ett rådjur eller annat större byte dödas biter en rödräv ofta av delar (vanligtvis huvud och bog) och bär med sig till ungarna eller gömmer undan för framtida behov. Rödräv kan inte tugga igenom grövre ben och äter endast tunna skelettdelar.
Om en fågel har blivit tagen av en rödräv eller annat rovdjur kommer fjädrarna att bitas av, medan rovfåglar river ut fjädrarna. När en hare har blivit tagen av en rödräv lämnas ofta tassar kvar med päls på.
Rödräven tillhör hunddjursfamiljen Canidae inom ordningen rovdjur (Carnivora). Den nordamerikanska räven betraktas ibland som en separat art (Vulpes fulva) och är mindre än den europeiska rödräven.
Rödräv sinnen
Sinnen hos en rödräv – syn, hörsel och luktsinne är mycket välutvecklade. Både ljud och dofter används för kommunikation mellan rödrävar. Hanarna markerar sitt revir genom att lämna avföring och urin på stubbar, stenar och andra framträdande platser. Även honan annonserar sin brunst med hjälp av dofter i sitt urin.
En rödräv har en variation av olika läten och kan höras under alla årstider. Det mest välkända ljudet är kanske det korta och sträva skallet, men även mjukare läten används inom rävflocken.
Förökning rödräv
Rödräv uppnår könsmognad vid cirka 9-10 månaders ålder. Parningen sker vanligtvis mellan januari och mars. Dräktighetsperioden för honan är 52-53 dagar, och ungarna föds från slutet av mars i södra Sverige till början av maj i de norra delarna av landet.
Kullen föds i ett gryt som antingen anläggs i ett stenröse eller grävs ut i en sandig sluttning. Grytet har vanligtvis flera kamrar och öppningar. En rödräv kan också använda övergivna bon från grävlingar.
Vid födseln är ungarna blinda, men de öppnar ögonen efter några veckor. Under de första två månaderna är de helt beroende av moderns värme, diar och hålls nära grytet. Därefter börjar de röra sig mer fritt och leker runt grytet, där de matas med tuggad föda eller byte som föräldrarna eller hjälpmödrarna har tagit med sig.
Mot slutet av sommaren blir valparna mer självständiga och rör sig fritt i föräldrarnas revir. Under senhösten lämnar de unga hanarna reviret, medan honorna ibland stannar kvar för att stödja nästa kulls uppväxt.
Studier på svenska och finska rödrävar har visat att den genomsnittliga kullstorleken är cirka fem ungar. Kullstorleken varierar beroende på moderns ålder och tillgången på föda. Honor som är äldre än två år tenderar att ha större kullar. Dessutom föds fler ungar under perioder med gott om sorkar, som utgör en viktig del av födan för en rödräv.
Rödräv ekologi
En rödräv är en mångsidig näringskonsument. Dess huvudföda kan variera beroende på tillgången i det lokala området och kan inkludera frukt, insekter, daggmaskar, hushållsavfall eller små däggdjur. Under gynnsamma snöförhållanden kan en enskilda rödräv till och med jaga och döda fullt friska vuxna rådjur.
I stora delar av Sverige, särskilt i barrskogsområden, är rödräv beroende av smågnagare, särskilt sorkar, för sin överlevnad och för framgångsrik reproduktion. Rävtätheten följer därför svängningarna i sorkpopulationen som varar i tre till fyra år.
I södra Sverige, där det finns rikligare födoresurser, kan rödräv leva i små familjegrupper bestående av en hane och flera (2-4) vuxna honor. Endast en av honorna får valpar och det är troligt att hon också är modern till de andra vuxna honorna.
Honorna blir könsmogna vid ett års ålder och den genomsnittliga kullstorleken är fem valpar. I barrskogsområden kan familjegrupper bildas under perioder med ökande tillgång på sork och sedan brytas ned när sorkpopulationen minskar. Grupperna eller paren lever inom sina revir, vars storlek varierar beroende på tillgången på föda. I Bergslagen är revirens genomsnittliga storlek cirka 6 km2.
När rävskabb drabbade rävpopulationen blev det tydligt hur viktig rödräv är som rovdjur för småviltet i den svenska faunan. Antalet harar, skogshöns och rådjur ökade när rävpopulationen minskade. Detta stora naturliga experiment återspeglades när rävarna återhämtade sig och småviltet minskade igen.
När ungarna når en ålder av ungefär sex månader lämnar de föräldrareviret för att söka sig egna områden, åtminstone gäller detta för ungarna. De kan då vandra långa sträckor. Öronmärkta svenska rävar har återfunnits upp till 50 mil från den plats där de märktes.
Forskning rödräv
Rödräv har varit föremål för flera forskningsprojekt i Sverige. På Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har man undersökt rävens påverkan på sina bytesdjur, såsom skogshare och rådjur. Dessutom har rödräv studerats som bytesdjur för lodjuret. Vid Stockholms universitet har man också studerat rödrävens effekter på fjällrävstammen.
Jakttider räv (rödräv)
Sydligaste Sverige: 1 aug – 28(29) feb
Län: Skåne, Halland och Blekinge
Mellersta Sverige: 1 aug – 31 mars
Län: Värmland, Örebro, Gävleborg, Dalarna förutom Älvdalens kommun
Norra Sverige: 1 aug – 15 april
Län: Västernorrland, Jämtland, Väster- och Norrbotten, Älvdalens kommun
Södra Sverige: 1 aug – 15 mars
Län: Övriga delar av Sverige
Tillåtna vapen
Det är tillåtet att har jaga rödräv, grävling, hare, mårdhund, skogs- och fältfågel, gäss och änder med vapen i klass 3.
Kännetecken Rödräv
Fullvuxen rödräv:
| Längd: | 45-90 cm |
|---|---|
| Svans: | 30-56 cm |
| Vikt: | Upp till 14 kg |
| Livslängd: | 4-10 år (vilt) |
| Hastighet: | 50 km/h |
Rödräv eller vanlig räv (Vulpes vulpes) är ett hunddjur och den mest förekommande arten i rävsläktet (Vulpes).
Utbredning
Rödräv i Världen
Grön – ursprunglig utbredning, blå – införd
brun – osäker förekomst
